Det finns många prövningar

Vi vet inte hur saker och ting ska se ut i framtiden, Vi kan inte heller styra över det som kommer att hända. Visst kan vi styra vissa saker men inte alltid.

Ibland blir inte allting som man har tänkt sig heller.

Vissa perioder är jobbigare än andra.

Vi alla människor får testa på olika prövningar, Men det är också då vi måste börja prioritera vad som är viktigast.

Alla människor har nog varit på botten, Men även där väljer vi om vad vi vill göra åt det och hur vi vill fortsätta.

Jag vet hur det känns att vara långt nere på botten, Även lite djupare ändå.

Jag tog ett ansvar om att försöka ta mig upp igen med hjälp, Vilket gick jättebra till en början.

Fullföljde min behandling och blev drogfri, Fick ha min son vid min sida igen, Fick träningslägenhet för att fortsätta bevisa min nykterhet.

Trots den resan jag har genomgått så står jag fortfarande upp.

Trots att det är väldigt svajigt så försöker jag så gott som jag kan.

För 5 Månader sen kämpade jag med att sluta med drogerna och det är någonting jag kommer att få göra hela mitt liv.

Jag trodde verkligen att saker och ting skulle ordna upp sig, Bli bra för en gångs skull.

Jag har fått “försvinna”

Men så fel jag hade, Allting går emot mig hur jag än försöker tackla varje hinder jag får.

Mitt liv just nu känns bara helt meningslöst, Jag vet att man väljer hur man hanterar vissa grejer.

Det som pågår runt omkring mig just nu kan jag inte hantera, Jag vill hantera det men det tar emot.

Som alla vet så har jag fått försvinna, Och jag kommer inte att komma tillbaka.

Mitt liv i Uppsala med mina vänner och även en del i familjen kommer att försvinna ur mitt liv. Och jag kommer att försvinna från deras liv.

Mitt hjärta har brustit

Och det gör så ont, Jag har gråtit så länge över allting som har hänt.

Försökt få ork och försöka lyckas någon gång.

Hur jag än vrider och vänder på allting så kommer det aldrig att lösa sig.

Försvinna från dom jag älskar och dom jag är trygg med.

Försöka bygga upp ett liv helt från början utan någon som känner mig vid min sida.

Det känns lönlöst, Och jag har en sån sjukt dålig magkänsla för det här.

Visst man väljer vad man vill prioritera och vad man vill kämpa för, Men att JAG försvinner bort, Kommer aldrig kunna berätta för någon om vem jag är egentligen och vad jag har gjort under mina 26 år. Mitt liv kommer behövas raderas som om jag aldrig har funnits. Mitt riktiga jag kommer att få dö i det förflutna.

Jag vet inte vad jag kommer att heta eller vart jag ska behöva bo, Det jag vet just nu är att jag är gömd.

Jag behöver fly för mitt liv, Samtidigt som jag behöver fly från dom jag älskar.

Tanken har slagit mig så himla många gånger nu om att bara ge upp.

Lättaste vägen skulle vara att ge upp.

För mitt liv just nu dödar mig mer och mer för varje dag som går.

Dör hellre snabbt än att plågas till döds.

Jag vill leva, Jag vill få ett bra liv, Men det är svårt.

Så som mitt liv ser ut idag har jag bara sätt på film.

Förlåt för deppigt inlägg men det är bara min sanning.

Snart borta för alltid för många jag älskar.

Det gör så ont och mitt hjärta har gått sönder helt!